KÖP BILJETTER

Teatersmedjan i Blekinge presenterar stolt Matilda Olssons pjäs PANOPTIKON

I fyra celler kommunicerar Pan, Opti, Ikon & Levis med varandra genom sprickor i väggarna.
Om livet, minnen och den avlägsna världen utanför fängelsets murar.

MEDVERKANDE

Ensemble: Annie Gryth, Karola Eriksson, Iman Merzi & Caroline Blomqvist

Regi: Povel Andersson

Manus: Matilda Olsson

Arrangemang: Teatersmedjan i Blekinge

Pan

Jag kan inte ge upp min identitet.

Man får tänka och fantisera,

det kan ingen straffa mig för.

Opti fantiserade, levde, bakom sitt kodspråk, men gav sken av att bete sig som fångvaktaren ville.

Jag skulle kunna låtsas,

precis som Opti.

Men jag kan inte överleva på mina tankar och fantasier när jag är van vid att få uttrycka mig själv som den jag är.

Jag kan inte drömma om att vara det som jag är, istället för att vara den.

Jag kommer inte att överleva på utsidan.

– Ur Panoptikon av Matilda Olsson

– – –

Stadens hus har målats om. I en djupt grå färg. Till och med fönstren på husfasaderna är övermålade. Och det råder utegångsförbud mellan kl 17:00 och 07:00.

I varsin klaustrofobiskt smal fängelsecell sitter Pan, Opti och Ikon. Instängda mot sin vilja på grund av upproriskhet, normbrytande beteende och unikhet. De kan inte se varandra, men kommunicera sinsemellan genom tunna sprickor i väggarna. Sprickor som uppstått av elstötar som skickas ut, av den frånvarande fångvaktaren, då fångarna betett sig på ett oönskat vis.

Men varför sitter de verkligen inne? Och vad är det de ska uppnå för att åter släppas fria? Eller blir man verkligen fri när man släpps ut?

Det var längesen någon av fångarna hörde en annan röst än varandras. Röster som blivit en del av den egna identiteten. Men så plötsligt ansluter sig en ny röst till cellgruppen; Levis.

Snabbt förändras stämning och återhållsamhet gentemot fångvaktaren. Levis ställer frågor – frågor som fångarna inte får svara på. Om minnen, identitet, livskval och vänskap.

Panoptikon är en pjäs som handlar om så mycket som är så viktigt men som sällan får plats i våra samtal. Ämnen som är olustiga att dryfta. Om ensamhet, olämpliga mödrar, sexuella fantasier, isolering, skambeläggning, kroppsideal, yttrandefrihet och brott mot djupt rotade normer.

Publiken kommer att omsluta scenbilden och granska skådespelarna både direkt framför sig och från olika vinklar genom kamera-projiceringar på väggarna. Inget kan undkomma betraktarnas ögon. Är fångvaktaren verkligen frånvarande? Eller tar den en annan gestalt via betraktaren?

KÖP BILJETTER

   BILDER FRÅN FÖRESTÄLLNINGEN